Nej tack!

Deepshit inlägg kommer här.
Denna gången om kärlek.
Håll i er!
Vad är kärlek egentligen?
Sorg, svek och fejkad kärlek eller glädje, lycka, äkta kärlek?
Den stora frågan vad är kärlek?!?!?

Har haft ett par förhållande. Som alla gick i kross på ett eller annat sett!
Jah vill INTE ha ett fejk förhållande, förklarar lite nu!
Inget fejk ska de va, inga fejkade känslor och inte vågar visa sina känslor inför publik, nej tack inget för mig!! Den rätta killen ska ha personligheten, utseendet kvittar, såklart är det ett plus men personligheten räknas och hur personen behandlar en som flickvän och personer i sin omgivning. Ska finnas där, alltid ställa upp, kunna dela glädje och sorg med. En person som gör en lycklig! En som man kan lita på till 110%, en sån som vill en väl, ja jah kan hålla på till i morgon, men jah tror verkligen ni förstår vad jah vill komma!
Och att inte våga vara själv med sin pojkvän/flickvän, nej tack avstår de!
VILL VERKLIGEN INTE HÄNGA UT NÅGON HÄR PÅ BLOGGEN, MEN DETTA ÄR MIN ÅSIKT OM DETTA!

Om man ska ha ett förhållande så ska det vara äkta! Kunna lita på sin flickvän/pojkvän och ha roligt tillsammans. Vara lycklig helt enkelt!

Har fått SÅÅÅÅÅ många frågor om: är du och "K" inte tillsammans mer?
Här kommer svaret.

Nej de är vi inte. Mer tänker jag inte gå in på detaljer, ja detta kommer nu att starta massa rykten och skit..

Du vet ni!

Vill inte ha fejkad lycka och kärlek!!!!!!
Någon som håller med mig?